Med slavar i lasten
Hur kommer det sig att jag har skrivit ännu en bok om Abraham Brinks liv? Helt enkelt för att det är en spännande livshistoria, en berättelse värd att nå ut till fler läsare. Den första boken var en faktabok. Nu, när jag visste ännu mer om Abrahams liv, ville jag skriva skönlitterärt, en historisk roman.
Abraham levde ett ovanligt liv. Från att i barndomen vara omgiven av rikedom och inflytelserika släktingar till att som vuxen tvingas klara sig i en farlig och oförutsägbar värld.
Många frågor
Hur långt är man beredd att gå för att tjäna pengar? Om man tvekar på grund av inre moraliska dilemman, varför väljer man då en väg som inte stämmer med vad man trodde att man stod för? Om man då drivs till onda handlingar – är man då en ond människa?
Frågor som dessa är allmängiltiga och har funnits i alla tider. Det är också dessa frågor som fick mig att vilja veta mer om Abraham Brink. Hur kom det sig att han, som var uppvuxen i ett välbärgat hem och omgiven av inflytelserik familj samt släktingar, gick över till slavhandel. Han hade en gedigen utbildning, var säkert begåvad och hade visioner om sin framtid.
”På ett förtjänstfullt sätt förklaras hur yttre omständigheter formar ramverket för hans val. Det gör boken mänsklig.”
BTJ-häftet nr 11, 2024. Lektör Lukas Ernryd
Varför valde han slavhandeln?
Naturligtvis hade man en annan syn på den sortens handel på 1700-talet jämfört med idag. Handel som handel, det var varor som skulle ge förtjänst, även om det rörde sig om tillfångatagna slavar. Men protester mot slavhandeln fanns och blev alltmer högljudda. Abraham var säkert medveten om detta. Ändå valde han den vägen. Varför?
Det kan jag förstås inte veta, men genom min arkivforskning kan jag ana att olyckliga omständigheter i hans liv drev på hans beslut. Om det nu var ett beslut, det kan jag heller inte veta.
Kontakt med historiker
Jag skrev till den amerikanske historikern Marcus Rediker som gett ut boken ”Slavskeppet – en historia om människor”. Vi hade en del mejlväxling om frågor kring den transatlantiska slavhandeln. Jag frågade: Hur klarade sig en man som Abraham Brink, med tanke på den bakgrund han hade, att vara kapten på ett slavskepp? Marcus Rediker svarade: Man måste vara hård, mycket hård för att överleva som slavkapten. Jag frågade: Du skriver att slavkaptener ibland hade barn inne i sin hytt. Var det för att skydda dem? Marcus Rediker svarade: Nej, nej, slavkaptener var inte alltid de bästa av människor.
Vem var Abraham Brink?
Jag fick inte ihop bilden. En utbildad man – men hur var han innerst inne som person? Var han hård och beräknande? Hade han häftigt humör och gjorde andra rädda? Och som barn, fanns dessa egenskaper hos honom även då?
Ingen människa är ju enbart god eller ond. Hur han var egentligen kommer vi naturligtvis aldrig att få veta. Jag har tagit mig friheten att gestalta hans liv, men även försökt ge honom en pågående inre moralisk diskussion. Det kanske inte alls stämde med honom. Sannolikt är det mina egna funderingar jag låter honom bolla inom sig.
Ändå vet jag så mycket om hans liv genom min forskning i olika länders arkiv. Jag vet var han befann sig olika årtal, med vilket skepp han seglade, vilken besättning som fanns omkring honom. Visserligen bara namn, ålder och födelseort. Jag vet antalet slavar som togs ombord på skeppen, hur många som klarade sig ända fram till Västindien.
Och slavarna?
De har inga namn, endast nummer och kön, i handelsboken som Brink skrev under färden med det svenska skeppet Sweriges Wapen.
Jag har läst otaliga böcker om den transatlantiska slavhandeln för att försöka få en bild av hur handeln gick till. Det är ingen vacker läsning. Jag har tvingats hålla en viss distans till texten för att orka ta till mig fakta. Men samtidigt känns informationen för viktig för att skjuta ifrån sig. Jag vill förstå. Jag vill att andra ska få veta om Sveriges inblandning i den transatlantiska slavhandeln.
Varför läsa boken?
Abraham Brink har funnits och efterlämnat en rad dokument efter sig. Kanske kan hans liv få oss att fundera över mänskligheten. Här är hans namnteckning.